Lite ledsamt... om man tänker på det
Inatt var sista natten i Niklas lägenhet i Växjö, med möbler i i alla fall. Idag kommer Niklas föräldrar med släp och ska hämta alla grejer. Känns väldigt ledsamt med tanke på att det är en superfin lägenhet som har varit mitt andra hem i 3 år. Känns ju inte jätteuppmuntrande att veta att han ska flytta till ett 17 kvm studentrum heller, jag tror jag kommer lida mer av det än Niklas. Gillar inte att dela kök med en massa folk.
Allt känns så tragiskt när man vet att det är sista gången man gör det. Fast bara om man tänker på det, det är liksom rätt ofta man gör saker för sista gången utan att bry sig eftersom man inte tänker på att man aldrig kommer göra det igen. Men vad som helst kan bli ledsamt om man tänker på att man aldrig kommer uppleva det igen, även om det inte är någon upplevelse att tala om så som, "Ååå, jag kommer aldrig mer åka den här bussen" eller äta på den här pizzerian eller gå längs den här vägen eller något annat fjantigt.
Men det är allt lite tragiskt att veta att jag nog kanske aldrig mer kommer åka till Växjö.
Jag hoppas att Karlshamn är lika trevligt.
Nu ska jag packa porslin.
Lina
Allt känns så tragiskt när man vet att det är sista gången man gör det. Fast bara om man tänker på det, det är liksom rätt ofta man gör saker för sista gången utan att bry sig eftersom man inte tänker på att man aldrig kommer göra det igen. Men vad som helst kan bli ledsamt om man tänker på att man aldrig kommer uppleva det igen, även om det inte är någon upplevelse att tala om så som, "Ååå, jag kommer aldrig mer åka den här bussen" eller äta på den här pizzerian eller gå längs den här vägen eller något annat fjantigt.
Men det är allt lite tragiskt att veta att jag nog kanske aldrig mer kommer åka till Växjö.
Jag hoppas att Karlshamn är lika trevligt.
Nu ska jag packa porslin.
Lina
Kommentarer
Trackback
