Stress, ångest och begynnande panik
Ska fortsätta leta efter utbildningar och skit nu. Får se om jag får nån snilleblixt och känner att "det där är ju vad jag vill göra". Tvivlar dock på det, vet ju redan vad jag vill göra. Fan...
om du inte bryr dig om pengar och status och verkligen vill hjälpa folk så satsa på sjuksköterska. läkare skriver mest intyg ändå.
då kan du dessutom åka ut som volentärarbetare och verkligen göra skillnad...det behövs massor med sjuksköterskor
då kan du dessutom göra massa volentärarbete, det behövs massor med sjuksköterskor här ute
Jag har funderat på detta med sjuksköterska också och detta med volentärarbete, vilket jag verligen vill göra, läkare utan gränser i nåt år eller två efter jag är färdigutbildad. om jag inte har familj då vill säga för då får det bli senare ;). Det som gör att jag hellre vill bli läkare är främst två anledningar: För det första behövs det fler bra läkare, finns alldeles för få bra läkare, tycker alltid att sjuksköterskorna är jättegulliga och läkarna supermysko när jag har varit hos doktorn. Brist finns på båda så det behövs ju både läkare och sjuksköterskor. Den andra anledningen är att jag nog vill forska när jag blir gammal eller äldre, vill nämligen gärna jobba som barnläkare med inriktning mot bakterieologi (eller hur man nu stavar det) och skulle vilja forska om detta när jag känner mig färdig med själva läkargrejandet (vid typ 55-60 nåt). Sen ska jag nog ärligt erkänna att pengarna spelar in också. Väljer inte läkaryrket för att tjäna mycket pengar men kan däremot välja bort sjuksköterska för den dåliga lönen, som är skandalöst dålig. Men har som sagt gett detta med sjuksköterska lite i tanken ändå, har en mamma som är barnmorska så jag har nån att diskutera det med ;)